Green fick hårdare straff än sexförbrytare hos RFSL
I höstas dömdes en högt uppsatt person inom RFSL för otukt med barn. Där blev det villkorlig dom med samhällstjänst. Åke Green predikade om homosexualitet – fick en månads fängelse.
– Eftersom han är tidigare ostraffad och lever under välordnade förhållanden stannar straffet vid villkorlig dom och samhällstjänst, resonerade tingsrätten om 30-åringen. Men Kalmar Tingsrätt ansåg att Greens predikobrott har högre straffvärde än sexualbrott.
Publicerad 2004-07-07 11:39
av Hans-Göran Björk Utskriftsvänligt format
Tipsa en vän om artikeln
Världen idag berättade i höstas om en ung invandrarpojke som sökte rådgivning hos RFSL och som sedan blev utnyttjad sexuellt av organisationens ungdomsansvarige.
Efter att ha blivit hembjuden till 30-åringens bostad för sexuell rådgivning, lockades han att som 14-åring göra sin homosexuella debut med 30-åringen, som enligt Expressen i höstas också fungerat som rådgivare till den svenska regeringen.
Utnyttjande av underåriga var något som Green gick emot i sin predikan som gav en månads fängelse. I predikan förklarade han bibelns grundtext om perversitet, med ”gosseskändare” och ”en som ligger med pojkar” och tillade.
– Nu vill jag understryka att alla homosexuella är inte pedofiler, men man öppnar ändå porten till förbjudna områden och låter synden få fäste i tankelivet.
För detta och ett par andra uttalanden fick Åke Green en månads fängelse.
I domen har inte tingsrätten tagit någon hänsyn till Åke Greens fläckfria liv, trots att tingsrätten har möjlighet att i ”särskilda skäl välja en inte frihetsberövande påföljd”.
– Några sådana skäl föreligger inte och annan påföljd än fängelse kan inte komma ifråga för Åke Green, konstaterade domaren i rätten Lars Forssén.
Däremot i fallet med 30-åringen som utnyttjade två barn under 15 år sexuellt, resonerade rätten helt annorlunda. Domen skulle egentligen ha inneburit fängelse. Men 30-åringen, högt uppsatt person inom RFSL som offentligt hyllat predikoförbudet och gjort narr av bland andra Alf Svensson, hade ett ostraffat förflutet och ordnat liv.
Det räckte för straff av den lindrigare arten. Högsta domstolen konstaterade i ett rättsfall från 1986 i fråga om skadestånd vid otukt, sexuella handlingar mot barn under 15 år, att dessa handlingar har kriminaliserats därför att ”gärningsmannens handlande är ägnat att skada barnet i dess sexuella utveckling och innefattar en kräkning av dess identitet”.
http://www.varldenidag.se/?aid=830&sessId=PR4zEqkK&cat=3&b=1
Från Exilen:
"Fel" åsikt värre än misshandel
Den 29 juni dömdes Ölandprästen Åke Green till en månads fängelse för hets mot folkgrupp. Han dömdes för att han uttryckt vad han och många troende anser vara Bibelns syn på homosexualitet. Islams och judendomens syn skiljer sig inte från den kristna härvidlag. En mängd åtal lär därför följa, i synnerhet om domen får den prejudicerande effekt som åklagaren hoppas på i detta pilotfall, som sannolikt kommer att drivas till högre instans. Parentetiskt kan nämnas att fällande av "åsiktsbrottslingar" blivit en möjlig väg att göra karriär på.
Det är illavarslande att i princip inga opinionsbildare, ledarskribenter eller politiker tagit parti för prästens religions- och yttrandefrihet, vilket det ytterst handlar om. Hade man varit lika tysta om åtalet drabbat judar eller muslimer, eller bottnar tystnaden i ynkedom eller rentav i feghet?
Förvisso kan vissa av prästens uttalanden klandras. Emellertid är det skrämmande att yttranden, som obönhörligen måste särskiljas från handlingar, kan straffas med upp till fyra års fängelse vilket är fallet med nuvarande lagstiftning rörande hets mot folkgrupp. Det bedöms alltså allvarligare att yppa "fel" åsikt än att stjäla och göra inbrott liksom det kan bedömas allvarligare än normalgraderna av misshandel samt vållande till annans död.
Hetsparagarafen bär på en inneboende motsägelse, den att det objektivt sett aldrig går att röna ut vad som är kränkande/hetsande. Det en individ uppfattar som stötande behöver inte alls uppfattas så av en annan individ ur samma folkgrupp. För övrigt innehåller paragrafen ett stort stänk av godtycke och undermåliga definitioner. Sammantaget kan den därför användas som ett instrument för att tysta kritiska röster.
Även rena skämt, varav en ansenlig mängd handlar om folkgrupper och sexuella minoriteter, kan framöver komma att drabbas då högljudda lobbygrupper skriker "hets" och kräver fängelse. Den nämnda mediala och politiska tystnaden tillika passiviteten stimulerar nämligen till krav på ytterligare inskränkningar. Följden blir ett Sverige som alltmer börjar påminna om forna DDR, likriktat, grått och trist.
Om man inte tål att ta del av bisarra åsikter torde en vettigare strategi än polisanmälan vara att lära sig tåla det (det finns psykologer för sånt). I grunden handlar detta om att träna sitt demokratiska sinnelag. Att sätta sig in i odemokratiska åsikter tvingar demokraten att stärka sina och borgar därmed för att dumheten besegras. Polisanmälan handlar om lathet och ger underförstått antidemokraten rätt i det han säger.
John Järvenpää, www.resonproduktion.com
Tillägg: Med all sannolikhet kommer judar och muslimer inte behöva oroa sig för åtal, hur mycket de än skulle "hetsa" mot homosexuella. Dels är det inte politiskt korrekt för åklagare att inskränka deras yttrandefrihet, dels är det tveksamt om den s k "gaylobbyn" vågar ge sig på dessa grupper. Däremot kan araber och muslimer i allmänhet åtalas för hets mot judar vilket skedde med Ahmed Rami. Rami fälldes för mer än tio år sedan för att i Radio Islam ha uttryckt sig ytterst negativt om judars förehavanden i olika sammanhang. Och för närvarande väntar några arabiska ungdomar i Malmö på åtal därför att de skrikit antisemitiska slagord mot judiska ungdomar.
Etniska svenskar kan däremot inte åberopa hets mot folkgrupp, oavsett vem som uttrycker sig illa om dem, (se artiklarna Målsägandetalan hotar yttrandefriheten samt bilagan Hets mot folkgrupp - teori kontra praktik).
Denna urholkning av likheten inför lagen indikerar att det utvecklats ett slags hierarki inom rättsväsendet där svenskarna som folkgrupp är placerade längst ner. Den politiskt korrekte skulle möjligen invända med att invandrare i olika rättsfall har dömts hårdare än svenskar för likartade brott (mot vilket kan ställas fall där invandrare fått lägre straffsats av så kallade kulturella skäl). Detta förtar dock inte det faktum att hetsparagrafen i praktiken inte kan åberopas av svenskar. Svenskarnas är alltså utsatta för institutionaliserad diskriminering till skillnad från invandrare som dömts hårdare. Sistnämnda kan ges olika förklaringar som att lagar kan tolkas olika. Någon medveten diskriminering mot invandrare är det således inte fråga om lika litet som den politiskt korrekte kan peka på en enda lag eller lagparagraf där invandrare (med svenskt medborgarskap) är exkluderade på det sätt som svenskar är beträffande hetsparagrafen.
Svenskarna är, tillsammans med samerna, att betrakta som en ursprungsbefolkning. Normalt sett brukar den svenska kultureliten försvara ursprungsbefolkningars rätt att behandlas på samma villkor som andra folkgrupper. Denna kulturelit har gått så långt att man ansett väpnad kamp vara försvarligt mot felaktigheter. Sydafrika under apartheid, tibetanernas kamp mot kineserna och indianernas kamp i Amerika är bara några exempel. Men i Sverige vill kultureliten och svenska folkets egen statsmakt inte försvara sin egen ursprungsbefolknings rätt ens till likabehandling. Man fördömer och förbjuder även sin egen befolknings rätt att protestera mot felaktigheter. Rasismstämpeln och hetsparagrafen används då.
RFSL anser att Ölandsprästen, som tidigare aldrig varit i klammeri med rättvisan, ska dömas till än hårdare straff för att han i offentligt sammanhang alltså uttryckt kritik mot homosexualitet. För ett tag sedan dömdes en då aktiv i RFSL för att ha utnyttjat minderåriga, dvs pedofilliknande verksamhet. Men denne person fick endast samhällstjänst som straff. Då krävde RFSL inte hårdare tag. Men prästen, som sagt att homosexualitet kan stimulera till pedofili, ska alltså straffas hårdare. (Även om det saknar betydelse huruvida prästen talat sanning eller ej - att få sägas att jorden är platt utan risk för fängelse ingår i ett fritt samhälle - så kan det nämnas att det finns forskning som visar att homosexuella är överrepresenterade vid sexualbrott mot barn.) Vad detta agerande säger om RFSL ska här vara osagt.
Ovan noterades att den politiska och mediala passiviteten kring fallet stimulerar till fler anmälningar tillika ytterligare begränsningar av yttrandefriheten. Den 23 juni polisanmälde RFSL Umeå Moderata Länsförbundet Västerbotten för hets mot folkgrupp. Anledningen till anmälan är den motion som antogs på länsstämman i maj. Motionen behandlade Moderata Länsförbundet Västerbottens syn på homoäktenskap där man i motionens brödtext skrev: "Varför ska de homosexuella in i kyrkan då de står för rena rama motsatsen till det bibeln står för. Bara det faktum att det inte är särskilt lätt för homosexuella att fortplanta sig visar på att naturen anser det vara onaturligt. Varför ska vi då i Sverige stödja detta och ge dem möjlighet till dessa onaturliga äktenskap."
Det tycks stå alltmer klart att RFSL ligger i för att undergräva sin trovärdighet på flera plan. Genom att man med homofobstämpeln som vapen lyckats lobba sig till att homosexuella fått status som folkgrupp - vilket strider mot alla vedertagna definitioner av folkgruppsbegreppet - utgår man från att homosexuella är en kollektiv grupp med särskilda etniska/rasliga egenskaper. Dvs man bortser från att varje människa bör betraktas som en individ med sina personliga karaktärsdrag. Ett bra exempel på att även "bögar" bör betraktas som individer är det faktum att nazistledaren Ernst Röhm, som var en viktig kugge i nazisternas maktövertagande, var homosexuell.
Vidare skapar RFSLs agerande förmodligen agg från vanligt folks sida - flertalet heterosexuella och även de homosexuella vilka inte vill ses som en "folkgrupp" eller vara ofrivilliga hantlangare åt "elitbögarna" - som tycker det är minst sagt besynnerligt att en så kallad förtryckt grupp ägnar sig åt (åsikts)förtryck i form av undertryckande av en av demokratins hörnstenar: yttrandefriheten.
Vilka konsekvenser detta agerande får kan endast framtiden utvisa.